Inte alltid helt lätt att summera en säsong, när man sitter här hemma i september och tänker tillbaka.
Jag försöker alltid föra anteckningsbok, främst för att minnas statusen i kuporna till nästa besök, samt att jag för dagbok när jag är på Nötterhagen. Till det har man telefonen med alla bilder.
Men ibland saknas liksom allt känns det som.
Första enkla kontrollen blev 4 april, då jag bytte bottnar och då kände på vikten, hur mycket foder de hade kvar. Alla 4 invintrade samhällena överlevde vintern vilket alltid är roligt.
Min majvecka jag brukar vara ledig för att ha tid och passa in vårgenomgången blev lite sådär. För det första så var vädret så dåligt att jag ändå aldrig hade kunnat öppna kuporna första halvan av veckan, sen fick Mamma plats på ett omsorgsboende med mycket kort varsel, vilket då ändå var lite tur att jag var ledig. Men någon form av genomgång blev det.
I slutet av maj så regnade det kopiösa mängder, men till min födelsedag den 29onde var det vackert igen och den 30 kunde jag göra en ordentlig genomgång, men då hade jag redan utökat antalet lådor.
Första slungningen blev helgen 10-11 Juli, jag hade liksom inget val då alla ramar var slut.
Sen följde semestern, jag var nog rätt utarbetad för jag fick någon form av luftrörskatarr, dock inte covid, katten var också sjuk och bina fick leva sitt eget liv.
Det är främst fram till midsommar man måste ligga på med att bekämpa varroakvalstret och hålla kolla så de inte svärmar.
För att undvika att de svärmar kan man göra avläggare, vilket jag gjorde med ett samhälle.
Det aktuella samhället hade redan börjat föda upp nya drottningar, vilket jag upptäckte i tid och den 20 juni gjorde jag en avläggare.
Man kan göra på olika sätt, denna gång iordningställde jag en tom kupa med ramar, outbyggda och utbyggda ramar, samt ramar med foder.
Sen tog jag det ordinarie samhället och skakade ner alla bina i nya kupan, ram för ram.
Då följer drottningen med och alla bin som kan flyga flyger tillbaka till gamla kupan medans de yngre bina blir kvar med drottningen i den gamla kupan.
Då finns det inte längre någon anledning för drottningen att flytta, hon har gått om plats att lägga ägg på, det tar några dagar innan de unga bina börjar flyga och hämta nektar, så de behöver ha både nektar och pollen i kupan.
Den 4 augusti var det fullt i kuporna igen och jag fick slunga en en gång.
Slutskattning och invintring genomfördes i år mellan den 22-27 augusti. Då går jag igenom alla samhällen och skattar alla skattlådor, ca 3 veckor tidigare har jag sett till att drottningen går i nedersta lådan och spärrar henne där med spärrgaller. Så när det är dags för slutskattning finns det inget yngel annat än i den lådan som drottningen går i.
Man placerar en bitömmarbotten mellan yngelrum och skattlådorna, sen efter 1-2 dygn har de flesta bin krupit ur skattlådorna utan att hitta tillbaka.
Man lyfter in lådorna efter att ha avlägsnat de sista bina, där inne täcker man av täckvaxet över honungen och slungar sedan ramarna i honungsslungan.
När man tappar ur honungen grovsilar jag den när den rinner ner i första kärlet.
Därefter tappar jag upp i nästa lite större kärl genom ett finfilter. När kärlet är fullt sätter man på locket och låter det vara i 1-2 dygn, sen skummar man av översta honungen med lite skräp och vaxrester som flutit upp under tiden.
Därefter är det dags att börja röra honungen, 1 gång per dygn. Det gör man för att bryta ner sockerkristallerna som bildas med tiden. När honungen sedan får en viss konsistens som gör att det närmast ser marmorerat ut när man rör den är det dags att tappa upp den på burkar.
Honungen från andra slungningen i början av augusti rörde jag i ca 2v. Den från slutskattningen håller jag ännu på att röra 3-4 veckor senare.
Nu väntar materialvård och i december oxalsyrebehandling för att ta död på varroakvalster.
